tisdag 12 juli 2016

Statsmaktens oväld

En av rättsstatens allra mest grundläggande egenskaper består i att dess tjänare måste verka utifrån oväld och att ha lagen såsom enda rättesnöre. Denna viktiga och avgörande princip skakas nu i sina grunder då det visat sig att två höga ämbetsmän, rikspolischef Eliasson och riksrevisor Ackum - den senare har haft det goda omdömet att begära entledigande - icke förstått vad en rättsstat innebär och kräver av de som tjänar densamma.

Hos Riksrevisionen, en myndighet direkt underställd Riksdagen, synes nämnde riksrevisor deltagit i tillsättningar av tjänster där vänner och bekanta till ifrågavarande riksrevisor kommit i fråga och ävenledes tillsatts. Det är ofattbart att en riksrevisor, vars främsta uppgift är säkerställandet att allt inom statsmakten går rätt till, icke har en bättre kunskap om vad jäv innebär. Nämnde riksrevisor har icke enbart solkat sig själv utan ock den myndighet hon haft ansvar för. Det hela måste ställas under riksåklagarens skärskådan för att utröna om det hela faller under allmänt åtal.

I det andra fallet har en socialdemokratisk politruk, rikspolischef Eliasson, vilken även tidigare innehaft höga ämbeten, åter visat att han är platt oduglig som oväld tjänsteman då han tid efter annan framhärdar i att göra politiska uttalanden. Förstår icke ifrågavarande rikspolischef att han såsom ämbetsman måste vara helt oväld borde han ofördröjligen begära sitt entledigande. I annat fall måste ovillkorligen chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Johansson, på grått papper avskeda nämnde politruk, en politruk vilken för övrigt har ett vitten av erfarenhet från polisiär verksamhet.

Ytterst är ovanstående missförhållanden ett exempel på bristerna i vår nuvarande Konstitution, där politik blandas med myndighetsutövning och där flödet mellan dessa entiteter är i det närmaste fritt. Med detta olyckliga förhållande är det svårt att upprätthålla statsmaktens oväld. Konstitutionen bör reformeras på ett sådant sätt att tydliga råmärken mellan politiken, vars kärna är Riksdagen med lagstiftningsmakt och beskattningsrätt, och Regeringen, vilken under Konungens beskydd och med ovälda ämbetsmän har att verkställa och upprätthålla lagar med de myndigheter och samhällsfunktioner vilka lagarna stipulerar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar