söndag 26 juni 2016

Synnerligen bekymmersam situation för Förenade Konungariket

Det referendum, vilket genomfördes förliden torsdag, synes ha bringat Förenade Konungariket i en synnerligen bekymmersam situation. Försteministern, herr Cameron, en duglig konservativ politiker har annonserat sin avgång. Åter hörs separatistiska röster från den skotska landsdelen om att bryta sig loss från unionen. Den enda ljusglimt, som kan skådas i detta mörker, är att den högröde oppositionsledaren, herr Corbyn, en vederstygglig socialist med rent kommunistiska böjelser, måhända kommer att tvingas avgå då en palatsrevolution synes ha tagit sin början i arbetarpartiet (en Labour Party).

Situationen visar ock på den demokratiska modellens svaghet i det att en mycket liten majoritet totalt kan överrida en mycket stor majoritet. Detta kan icke leda till en harmonisk utveckling. I spörsmål, som det nu ifrågavarande, borde krävas en kvalificerat majoritet på förslagsvis 2/3-dels majoritet. Det kan icke vara rimligt att en majoritet på knappa 52 procent så totalt  kör över en minoritet på dryga 48 procent.

Det viktiga nu är att hålla det nu så splittrade Förenade Konungariket samman. I detta har Monarkin, vilken står över politikernas lismande och käbbel, en viktigare roll än någonsin. Den brittiska Monarkin har otvivelaktigt ett synnerligen stort stöd såväl hos de som förespråkar som de som motsätter sig ett utträde ur den Europeiska Unionen. Som så ofta i historien kan Monarkin bli den institution, som säkerställer stabilitet och en harmonisk samhällsutveckling.

lördag 18 juni 2016

Om det fria ordet

Pastor Sjöberg, tidigare föreståndare för Pingströrelsen, synes ha hamnat i blåsväder av stromstyrka. Nämnde pastor lät med anledning av de djupt avskyvärda illgärningarna i Orlando uttala sig enligt följande:

"Fortsätter "pridekulturen" att provocera kommer det som hänt i Orlando att upprepas i stad efter stad, land efter land" [Sjöberg 1]

"Varför kan inte dessa människor undvika att blotta sig med sin nakenhet och skrytsamt demonstrera för sin livsstil?!" [Sjöberg 2]

För dessa ord har pastor Sjöberg fått utstå skarpaste kritik, ja han har till och med blivit utkastad från Forumet Ansiktsboken (en. Facebook) där nämnda högkritiserade uttalanden offentliggjorts. Socialister och liberaler har inga gränser i sina fördömanden av denne arme pastor.

Frågan måste nu ställas om pastor Sjöberg begått några fel eller om han blott utövat sin grundlagsfästa rätt att uttrycka sig i skrift. Nedan görs en skärskådan av denna fråga.

Vad säger Konstitutionen?

Om vi börjar med vad vår konstitution säger finner vi i Regeringsformens 1:a kapitel och 2:a paragraf följande:

"Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person".

I ovannämnda konstitutionsstatut säges i 2:a kapitlet och 1:a pargarfen:

"Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
...
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med
andra utöva sin religion."

Vad säger Brottsbalken?

Ovanstående uttrycker grunderna. Begränsningar rörande utövandet friheten att uttrycka sig i tal, skrift och bild, finner vi i det underliggande lagrummet Brottsbalken.

Att förtal icke skall få förekomma är en självklarhet och sedan århundraden stadfäst i Rikets Lag. Brottsbalkens 5:3 kapitel och 1:a paragraf klargör detta för oss:

"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

Icke heller hets mot folkgrupp får ske. Brottsbalkens 16:e kapitel och 8:e paragraf säger:

"Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet."

Uttalandet [Sjöberg 1]

Här uttalar pastor Sjöberg ett varningsord och icke på något sätt någon uppmaning varför det icke kan falla under Brottsbalkens bestämmelser rörande "Hets mot folkgrupp". Då ingen enskild utpekas kan omöjligt icke heller Brottsbakens statuter om "Förtal" äga någon tillämpning.

Pastor Sjöberg fäster här uppmärksamheten på att det finns extrema element vilka icke drar sig för att agera på sätt som skett - detta är helt uppenbart - med illgärningarna som färskaste bevis - en objektiv sanning. På inget sätt har pastorn uttryckt att han skulle acceptera de illgärningar och missdåd, som begåtts.

Utifrån Skriften är förvisso homosexualitet en styggelse, något varje Kristen har att allvarsamt begrunda. Dock tillkommer det icke människan att döma. Minns vår Frälsares Ord: "Den som är utan synd må kasta första stenen" [Johannes 8:7]. Däremot har kristna kyrkor och samfund en plikt och skyldighet att varna för nämnda last. Märk här att Konstitutionen stipulerar religionsfrihet.

Slutsatsen är att pastor Sjöberg i uttalandet [Sjöberg 1] icke gjort något klandervärt.

Uttalandet [Sjöberg 2]

Här uttrycker sig pastor Sjöberg mot att människor blottar sin nakenhet i det offentliga rummet. Icke heller detta må stå i strid mot vare sig Brottsbalkens bestämmelser rörande "Förtal" eller "Hets mot folkgrupp". Högst troligt är denna åsikt en mening som torde delas av den övervägande delen av vårt folk. Denna åsikt har ock sitt stöd i Ordningslagens 14:e paragraf, som förbjuder offentlig pornografisk föreställning. Ävenledes Brottsbalkens 6:e kapitel och 10:e paragraf. Här läser vi:

"Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet"

Icke heller i detta avseende föreligger något klandervärt i pastor Sjöbergs uttalande. Dock skulle han undvikit den oaktsamma utlåtelsen om "skrytsamhet", då den skulle kunna uppfattas såsom stötande. Den tillför heller inget då själva sakfrågan behandlas på ett nog så adekvat sätt i uttalandets övriga delar.

Således kan konstateras att kritiken är obefogad!

onsdag 15 juni 2016

Naivitetens högborg

I ett land där en statsminister och en utrikesminister fallit offer för mord noterar vi nu hur så kallade "aktivister", utan någon som helst beväpning, med lätthet tagit sig förbi släpphänta och rent odugliga vakter och tagit sig upp på ett tak över entrén till regeringsbyggnaden Rosenbad. Dessa vakter torde icke ens duga till ordningsmän i söndagsskolan. Vilken total och oförfalskad inkompetens!

Ett brott likt detta skall icke under någon omständighet få passera. Ansvarig för bevakningen av regeringsbyggnaden Rosenbad måste ofördröjligen avlägsnas från den befattning vederbörande uppenbarligen är helt oduglig att inneha. En utredning om tjänstefel bör omedelbart inledas. Det hela saknar motstycke vad gäller naivitet och inkompetens.

Intill dess att saken utreds bör Högvakten förstärkas och ett detachement ur densamma posteras vid regeringsbyggnaden Rosenbad.

Vad gäller aktionen som sådan är den ett uttryck för både dumhet och tramsighet. Det offentliga rummet erbjuder oändliga möjligheter att framföra och argumentera för sina åsikter. De som icke respekterar detta utan tar till lagbrott demonstrerar enbart sin stora fattigdom när det gäller att föra en vederhäftig argumentation. Må dessa ynkliga brottslingar dömas till så strängt straff som lagen förmår.

söndag 12 juni 2016

Berlins stadslott tar form


Berlins Stadsslott denna dag

Den som nyligen besökt den tyska huvudstaden Berlin kan icke undgå notera att återuppbyggnaden av Berlins Stadsslott fortskrider. Förliden månad invigde Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, rättmätig arvtagare till Tysklands Kejsartorn och Preussens Konungatron, på borgen Hohenzollern, en utställning rörande Berlins Stadsslott. Borgen Hohenzollern, vilket gemensamt innehas av Huset Hohenzollerns två grenar, är ett av Prinsens residens.


Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, flankerad av herr Wein, ordförande i Stiftelsen för Berlins Stadsslott, och herr von Boddien, ordförande i Understödsförbundet för Berlins Stadsslott.

Vid utställningens invigning yttrade Prinsen följande:

"Jag gläder mig och är stolt över Slottet åter byggs upp och att Berlins historiska stadskärna återfår sin balans. I grund och botten var Slottet alltid en öppen och flitigt nyttjad byggnad. Det härbärgerade 14 offentliga institutioner och var fritt tillgängligt för var och en, Berlins innebyggare deltog i hovbalerna. Vår borg firar år 2017 sitt 150 års jubileum och utgör en erkänd tyskt kulturegendom. Helt säkert kommer ingen mer att ifrågasätta Berlins Stadsslott."


Prinsen förevisar en modell av Berlins Stadsslott

Återuppbyggandet av Berlins Stadslott är icke blott ett återställande av Berlins historiska stadskärna utan något mer. Det är en symbol för segern över kommunismen, vid sidan av nationalsocialismen, världshistoriens mest människofientliga och avskyvärda lära. Tyrannen och människoplågaren, kommunisten Ulbricht, lät år 1950 spränga det gamla slottet, vilket var i skick att kunna repareras efter krigsskadorna. Platsen stod sedan länge obebyggd, som en konsekvens av det kommunistiska systemets oförmåga att uppbåda resurser, men år 1973 kunde medel uppbringas att påbörja bygget av det vanprydande Republikpalatset ("Palast der Republik"). År 1976 var denna betong- och asbeststinna byggnad färdig. Kommunismen hade härigenom stuckit upp sitt fula tryne i Berlins stadskärna.

Folket vill dock annorlunda, år 1989 kördes det kommunistiska mördarpatrasket på porten och dess helgedom, Republikpalatset, kom sedermera att utrymmas. År 2006 påbörjades rivningen och två år senare var denna kommunistiska symbol ett minne blott.

Intill år 2010 fanns, öster om platsen för slottet, en mindre parkanläggning, Marx-Engels Forum, med en staty av nämnda kommunistiska urfäder. I samband med utbyggnad av tunnelbanan har denna park borttagits. Det beklaglig är dock att icke också statyn helt avlägsnades. Denna flyttades istället till en annan plats i grannskapet. Att denna staty fortfarande finns i det offentliga rummet är en skymf mot kommunismens offer av vilka många ännu bor i Berlin. Vid varje besök i Berlin, efter kommunismens fall, har tecknaren av dessa rader uppsökt nämnda staty och bespottat den.

lördag 11 juni 2016

Drottningen gav lunch för Generalguvernörerna

I samband med den högtidlighållandet av sin 90:e födelsedag gav Drottningen förliden gårdag, den 10:e juni, en lunch på Buckinghamska Palatset i London för alla sina Generalguvernörer. Generalguvernörerna är Drottningens representant i de riken, de så kallade samväldesrikena (en. Commenwealth Realms),  där hon är Statsöverhuvud. Generalguvernören utövar här, på Drottningens uppdrag, de flesta konstitutionella åligganden vilka tillkommer Statsöverhuvudet.

Vid lunchen deltog ock Hertigen av Edinburgh, Fursten av Wales och Hertiginnan av Cornwall.


Drottningen med Generalguvernörerna

Samväldesrikena utgörs, förutom av Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, av följande stater:
  • Konungariket Antigua och Barbuda
  • Konungariket Australien
  • Konungariket Bahamas
  • Konungariket Barbados
  • Konungariket Belize
  • Konungariket Grenada
  • Konungariket Jamaica
  • Konungariket Kanada
  • Konungariket Nya Zeeland
  • Konungariket Papua Nya Guinea
  • Konungariket Saint Kitts och Nevis
  • Konungariket Saint Lucia
  • Konungariket Saint Vincent och Grenadinerna
  • Konungariket Salomonöarna
  • Konungariket Tuvalu

Hertigen av Cambridge och Hertiginnan av Cornwall inträder i Riksrådet



Från Storbritannien meddelas att Hennes Majestät Drottning Elisabet II, med Guds Nåde de Förenade Konungadömena av Storbritanniens och Nordirlands och Hennes andra Rikens och Territoriers, Drottning, Överhuvud av Samväldet, Trons Försvarare, till medlemmar i Riksrådet (Privy Council) låtit kalla Hans Kunglig Höghet Prins Vilhelm, Hertig av Cambridge, Greve av Strathearn, Baron av Carrickfergus, och Hennes Kunglig Höghet Hertiginnan Camilla, Hertiginna av Cornwall, Hertiginna av Rothesey, Grevinna av Chester.

Att Drottningen tagit detta mått tros vara föranlett av att hon önskar att Hertigen av Cambridge och Hertiginnan av Cornwall skall ingå i det tillträdesråd (Accession Council) inför vilket Fursten av Wales en dag, mänskligt att döma, kommer att avlägga Konungaeden.

Rådet består av vid pass 650 rådgivare. En ynnest, som följer av medlemskap i Rådet, är rätten till personlig audiens hos Monarken.

Riksrådet är, vid sidan av Allmänna Rådet eller Parlamentet, det förnämsta och främsta av den brittiske Monarkens rådgivande organ och har inom sig ett antal kommittéer av vilken den mest betydande är Kabinettet vilken förestås av Försteministern.

En annan viktig kommitté utgöres av Juridiska Kommittén vilken, bland andra ärenden, utgör högsta appellationsinstans för icke mindre än 31 jurisdiktioner bland vilka vi finner ett antal av den brittiske Monarkens riken, kronbesittningar och territorier på andra sidan haven. Dessförutan ävenledes för Sultanatet Brunei och republikerna Mauritius, Trinidad och Tobago samt Kiribati.

I rådet fattar Monarken, bland andra beslut, det som faller under de Kungliga Prerogativen och andra förordningar vilka förberetts av Kabinettet. Rådet möts vanligen en gång i månaden på den plats där Monarken för dagen tagit sitt residens. Vid mötena deltager blott ett fåtal av rådgivarna. Skulle Monarken vara förhindrad kan en av Riksrådgivarna inträda i Monarkens ställe. Riksrådgivarna utgöres idag av Monarkens gemål och de fyra främsta, till myndiga år komna, i tronföljden.


onsdag 8 juni 2016

Konvulsionerna fortsätter i motvallspartiet

Inför öppen ridå fortsätter konventionerna i Miljöpartiet, ett parti som å ena sidan söker vara regeringsfähigt och å andra sidan vara motvalls och tvärtemot. Nu synes två av motvallsfalangens främsta företrädare, riksdagsledamöterna Schlyter och Mutt fått stryka på foten för att, i den mån det är möjligt, förbättra detta motvallspartis anseende utifrån perspektivet regeringsduglighet.

I sann motvallsanda företar man dock ett mått, som verkar i rakt motsatt riktning. Det går icke att undgå att häpnas när det meddelas att partiets avdankade taltratt, före detta statsrådet och före detta titulära men icke exekutiva vice statsministern, riksdagsledamoten Romson, utses till ordförande för Riksdagens EU-nämnd, ett för Riket synnerligen viktigt organ. Såsom statsråd och titulär men icke exekutiv vice statsminister visade nämnda riksdagsledamot prov på ytterst stor oskicklighet att inneha högre ämbeten förenat med en i det närmaste notorisk förmåga att låta tungan slinta in på det mest märkliga resonemang.

Man tar sig för pannan för detta ständigt pågående spektakel!

tisdag 7 juni 2016

Konungens medaljförläningar

Förliden gårdag, Fäderneslandets dag och tillika Gustafs-dagen, lät Hans Majestät Konungen förläna de Kungliga Medaljerna, vilka - efter historielösa socialisters och liberalers illasinnade och diskriminerande verk av år 1975 att förvägra förlänande av ordnar till svenska medborgare - utgör Rikets högsta utmärkelser.

Denna gång förlänades icke de högsta utmärkelserna, Serafimermedaljen eller Hans Majestät Konungens medalj 12:e storleken att bäras i kedja. Högsta utdelade utmärkelser denna gång var Hans Majestät Konungens medalj 12:e storleken att bäras i serafimerordens band.


Fru von Arbin född grevinna Bernadotte

Bland mottagarna av sistnämnda utmärkelse finner vi släkten Bernadottes äldsta nu levande medlem, Fru von Arbin född grevinna Bernadotte, som förlänas utmärkelsen för mångåriga förtjänster inom det Kungliga Huset. Fru von Arbin född grevinna Bernadotte är barnbarns barn till Konung Oscar II, barnbarn till Prins Oscar Bernadotte och dotter till Greve Carl Bernadotte af Wisborg. Den 10 april innevarande år uppnådde Fru von Arbin född grevinna Bernadotte, som alltjämt är mycket vital, den aktningsvärda åldern av 100 år.

Det är synnerligen glädjande att Hans Majestät Konungen på detta sätt hedrar släkten Bernadottes äldsta medlem.

Statsrådet Ygeman olämplig som statsråd

Denna dag har Konstitutionsutskottet (KU) låtit kungöra sin granskning av Regeringen. I detta finns mycket att reflektera över men det som särskilt föranleder en anmärkning är statsrådet Ygemans oskickliga och inkompetenta agerande då han icke haft förstånd att avhålla sig från uttalanden om ärenden som står under rättsväsendets prövning. Detta är särskilt allvarligt då nämnda mycket oskickliga statsråd har sin befattning på Justitiedepartementet, det departement under vilket rättsväsendet sorterar.

Konstitutionsutskottet uttalar följande rörande det olämpliga statsrådet:

"Även ett uttalande av inrikesminister Anders Ygeman (S) strider mot syftet med kravet på domstolars självständighet i regeringsformen. Inrikesministern uttalade sig om bevisningen i ett fall på ett sätt som tar sikte på en värdering som ska göras av en domstol och inte av en minister. Utskottet anser att inrikesministern inte borde ha uttalat sig om det enskilda fallet, eller i varje fall uttalat sig med större försiktighet.

I ett annat fall ifrågasatte inrikesministern en åklagares beslut om att sätta en person på fri fot istället för att göra en häktningsframställan. Det fanns ett medieintresse av att Anders Ygeman skulle ge en kommentar. KU anser dock att han hade kunnat avstå att uttala sig i det enskilda fallet. Det eftersom uttalandet kommer i konflikt med syftet med regeringsformens regler om myndigheters självständighet."

Ett statsråd och i synnerhet ett statsråd på Justitiedepartementet vilken icke har förstånd nog att se rågången mellan verkställande och dömande makt - grunden i varje rättsstat - är självklart olämplig såsom statsråd och bör därför ofördröjligen avskedas från det ämbete han icke är skicklig nog att inneha.

Själv verkar statsrådet inte vara hågad att dra den nödvändiga slutsatsen då han i kommentarer förvisso säger sig vilja bättra sig men samtidigt framhåller att media och andra förväntar sig att han skall "tycka", ett resonemang som icke är något annat än infernaliskt dumt trams, som än mer visar på statsrådet Ygemans stora olämplighet. Vill nu icke heller Statsministern, vars främsta egenskap näppeligen är att ha råg i ryggen, föranstalta om nämnda oskickliga statsråds entledigande återstår inget annat än att misstroendevotum väcks i Riksdagen.

I grunden är detta en fråga om den bristande maktdelning som föreligger och där pladdrande politruker sätts att inneha höga ämbeten. I en sann maktdelning bör den verkställande makten utövas av obundna och ovälda ämbetsmän som, under Konungens beskydd, verkställer implementerande av lagar och annat grundat på Riksdagens - folkstyrets främsta organ - fattade beslut.

I synnerhet är det olämpligt - ja rent av förkastligt - att politruker skall styra och ställa över Justitiedepartementet. Statsrådsposterna knutna till detta dokument bör utan undantag innehas av obundna, ovälda och erfarna jurister för att säkerställa att politrukers tyckande och pladdrande aldrig någonsin på minsta sätt får påverka rättsväsendets prövningar.

måndag 6 juni 2016

Monarkins stora värde


Hertiginnan av Östergötland och Hertigen av Skåne

En dag som denna, Fädernelandets Dag, är det naturligt att reflektera över vår Monarki och dess stora värde. Monarkin skänker kontinuitet och harmoni på ett sätt som inget annat statsskick kunnat uppvisa. Ser vi till Europas historia finner vi att de stater, som besparats destruerande omvälvningar och samhällelig oro, är de stater i vilka Monarkin bevarats. Detta är ett historiskt faktum som den mest inbitne republikan har att betänka.

Hade icke de olycksaliga omvälvningarna av år 1918 skett då 1000-åriga Monarkier i Europa såsom Tyskland och Österrike i dumhet och största oförstånd körde sina Monarker på porten hade icke vägen beretts för en av världshistoriens största och grymmaste tyranner, korpralen och illustratören Hitler. Förutsättningarna för en utveckling i konstitutionell monarkistisk riktning fanns men det togs dessvärre icke till vara. Priset vet vi - miljoner och åter miljoner människors död.

Sammalunda var det en stor olycka att den provisoriska regering, vilken tillträdde efter Kejsar Nikolaus abdikation 1917, icke valde att låta Storfurst Mikael, Kejsarens broder, uppstiga på tornen såsom en enande symbol. Istället bereddes vägen för människoplågaren - en av världshistorien mest avskyvärda gestalter - folk- och barnamördaren Lenin. Med en konstitutionell rysk Monarki hade historien sett annorlunda ut och miljoner och åter miljoner människor hade sluppit att erfara den vederstyggliga och högavskyvärda kommunismens våld och människoförakt.

Det Monarkin skänker är en kraft, som står över politiken och som därigenom ger något vilket representerar varje innebyggare. I orostider och då annan olycka timar är detta av synnerlig vikt och kan i vissa situationer vara avgörande för en stats överlevnad.

Monarkin är ock beständig över tiden och när en Monark avlider eller lämnar över till nästa generation, en ordning som tillämpas i flera europeiska Monarkier, finns det alltid en att ta vid. Den som tar vid har ock länge fostrats och förberetts för sin viktiga uppgift.

Den näpna bild, som visas ovan, gör att vi kan se framtiden an med största tillförsikt. En dag kommer Hertiginnan av Östergötland att uppstiga på Silvertronen och vi kan vara förvissade om att Hertigen av Skåne i allt kommer att bistå sin syster. Bilden representerar kontinuiteten, en av Monarkins främsta egenskaper varför den utgör en god utgångspunkt för var och ens reflektioner.

Leve Monarkin!

Leve Konungen och hela Hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!